flisthlm

Vintern 2008/2009, när jag började träna inför mitt första marathon, gav jag mig ut på långa löprundor i ur och skur. Oavsett väder så drog jag på mig underställ, mössa och löparskor och plöjde Stockholms alla strandpromenader.

 

Under en av dessa löprundor snöade det blötsnö med flingor stora som lapphandskar. Det var blött, rått och slaskigt. Någonstans vid Hammarbykanalen var det en fotograf som fick syn på mig och fångade ögonblicket på bild. En envis löpare som blöjer fram i ovädret med mössan så långt nerdragen över ögonen att hon knappt ser framåt.

 

Den bild som fotografen Hasse Holmberg då tog finns idag hos Scanpix och är flitigt använd i media. Varje höst/vinter, när det är dags för tidigarna att göra artiklar och reportage om vinterträning, löputrustning och annat motionsrelaterat så används bilden på mig, i turkos mössa och röd löparjacka. Jag har figurerat med bilden i bland annat Metro, VästerbottensKuriren och Svenska Dagbladet. Bilden verkar vara förstahandsalternativet så fort det blir tal om vinterträning.

 

Eftersom bilden är en ögonblicksbild, tagen utan min vetskap, vet fotografen heller inte vem "modellen" på bilden är. Men första gången jag såg bilden (i Metro våren 2009) så kände jag igen mig själv, min klädsel och min (då ganska dåliga) löpstil.

Idag är det många av mina vänner som känner igen bilden och lite nu och då får jag rapporteringar om att "nu är du i tidningen igen!". Senast var så sent som igår, när min vän i New York läste den svenska morgontidningen och fann mig på förstasidan.

 

För att väga upp alla dessa vinterlöparbilder jag "bjuder till med" så dyker jag tydligen däremellan upp väldigt lättklädd i annonser för löparresor i Portugal, resereportage i träningstidningar och som glad etta i målgången på strandloppet i Monte Gordo.

 

Det är tur att jag är så väldigt fotogenique när jag är ansträngd...?!