Vinterfavorit
När jag tänker efter är nog Vinterstudion min bästa vintersyssla!

Pepparkakor
Det är dock inte helt enkelt att hitta de bästa pepparkakorna i butiken. Jag har tidigare alltid köpt min burk från pepparkakslandet Nyåker i Västerbotten, men dessa är ibland lite svåra att hitta här nere i Stockholm, eller så är de allt för populära. Här får vi istället hålla tillgodo med Annas, Göteborgskex och Ica.
Som omväxling till vanliga pepparkakor fyller jag ibland kvällsfikat med pepparkaksrullar, pepparkakscheesecake eller varför inte mjuk pepparkaka med lingon? Den gamla klassikern håller för evigt.


Första advent
Men nu är jag tillbaka från blixtvisiten i Blåbertsfors och medan jag varit borta har det hunnit bli första advent. Vem hann med?!
Jag lever fortfarande i tron att det är september, har sommarjackan hängande i hallen och två veckor i brasiliansk sol och värme spädde inte direkt på inför-jul-känslan.
Men nu har jag tagit fram det lilla julpynt jag äger, på jobbet äter vi pepparkakor varje rast och till helgen vankas lussebullsbakning. Med första ljuset tänt i ljusstaken börjar en viss julstämning att närma sig trots allt...

Synliga julklappar i förskott
Eller snarare, jag köpte två till mig själv.
På julafton kommer jag få dem av mina föräldrar.
Dagens uppgift var egentligen att köpa ett längdåkningsset som en av sportkedjorna annonserade ut igår, till ett väldigt bra pris. Jag gillade dock inte jackan så setet fick hänga kvar i butiken. Istället kom jag hem med två julklappar på samma tema: ett nytt fodral till mina längdskidor (till halva priset) och ett par löpar-/skidåkarglasögon.
Just glasögonen är jag väldigt nöjd med. Jag har letat gultonade glasögon för löpning och längdskidoåkning i snart ett år, utan att hitta några i rätt prisklass och som jag varit nöjd med. Det stora problemet har varit att hitta glasögon som har bra passform och sitter bra på näsan, särskilt när man springer. Men plötsligt låg de där, på ett bord framför mig, och till en osannolikt billig peng! Äntligen kan jag springa obehindrat i motsol och se spåren på skidfältet. Nu fattas bara snön.

Glassig konferens
Morgonen började med frukostmackor med mängder av pålägg, kaffe, blåbär- och chokladmuffins och småkakor. Sedan fortsatte dagen med en god lunchbuffé och på eftermiddagen självklart nya mackor och fikabröd. Mumsmums, kärleksmums, myrstackar, sega cookies och himmelskt goda havrebollar med dajmöverdrag (jag åt tre).
Men som om detta inte vore nog så bjuder Quality på obegränsat med mjukglass och popcorn. Glassmaskinen står i cafeterian och det är bara att ta sig en bägare, spritsa i lite mjukglass och välja bland toppingen. Dajmkulor, polkaströssel, tuttifruttikonfetti, nötter och det bästa av allt; saltlakritsflisor. Vi som är riktiga proffs hann med fem mjukglassar: en efter frukosten, en på förmiddagens bensträckare, en efter lunch, en till eftermiddagsfikat och en vid hemfärden.
Idag blir det ingen middag.

Överflöd av delikatesser
Efter två veckor med oslagbart brasilianskt kött har smöklökarna triggats igång och endast det bästa är gott nog för tillfället.
Just nu innehåller mitt kylskåp ett överflöd av god salami och mogen brieost. Jag äter salami/briemackor till frukost, salami/briesallader till middag och kex med brie till portvin som kvällsfika. När salamin och brieosten är slut övergår jag till basturökt delikatesskinka, chevreost och rödbetor.
Skörbjugg nästa?
P.S. Jag äter ganska mycket rödlök också! (så jag får i mig lite "grönsaker")
Förtur från Iittala
I den generösa goodiebagen fanns läsning, hudvårdsprodukter från Nivea och glasasken Vitriini från Iittala. I pausen fick vi som vanligt en god smörgås och potatischips. Vinet från Casas Personales serverades i Iittalas nya glas Lempa som lanseras först den 9 januari 2012 och inte ens finns att googla fram en bild på än. Glaset fick vi bära med oss hem sedan, liksom ännu mer av Kettles goda chips.
En innehållsrik måndagskväll i ett gråmulet november.

Förgyll novembermörkret
Ett bra sätt att förgylla en grå och trist novembersöndag är att äta frukost med kära vänner. Dagens långfrukost ägde rum på trevliga Ginos på Nytorget. Prisvärt och allt man kan önska sig på frukostbordet, från fil och äggröra till pannkakor, hembakat bröd och goda brownies till kaffet.
En ultimat avslutning på söndagsfrukosten hade varit att se en matinéfilm på bio, men att gå på bio spontant fungerar tyvärr inte i Stockholm. Här måste man ha framförhållning och boka biljetter innan, att bestämma sig samma dag eller samma timme är lönlöst.
Brasilien i minnet
Brasilien är ett helt fantastiskt land, med underbara människor. Den kriminalitet som vi förvarnades om innan har vi (tack och lov) inte sett röken av. Istället har vi mötts av idel snälla människor som hjälpt oss på alla möjliga sätt trots att knappt någon kan engelska.
Vi har också träffat underbara tyskar, holländare och norrmän som förgyllt vår resa med skratt och äventyr. Vi har varit på fotbollsmatch, sett Jesusstatyn, beskådat Rio de Janeiro från Sockertoppen, åkt beachbuggy över sanddyner, sett fenomenala bolltrixare i en footvolleyturnering, druckit kokosnötter och ätit det bästa köttet i världen. Men framförallt har vi badat i vågorna i det badkarsvarma havet.
Veckorna i Brasilien går till historien som en av de absolut bästa resorna jag någonsin gjort, kanske till och med den bästa!

Bye bye Sweden!

Snart är vi i Brasilien!
Vattna blommorna.
Ställ in cykeln.
Ta ut soporna.
Ladda mp3, mobil och kamerabatteri.
Kolla handbollsmatchen i Super Cup.
Kvällens sysslor är de sista förberedelserna inför två veckor i Brasilien. Istället för att jobba halva dagen imorgon är jag helt ledig och ska ägna förmiddagen åt att träna (göra av med lite energi inför XX timmar i en flygstol) och se över att jag inte glömt nåt väsentligt till bagaget.
Efter lunch åker vi mot flygplatsen och sedan bär det av via London mot Rio de Janeiro!
Bye bye Stockholm!

Tillbaka bland kungligt skvaller
Idag bläddrade jag i Svensk damtidning i väntan på min massagetid. Det blev lite nostalgiskt. Jag har inte "läst" den tidningen sedan mormor gick bort för sex år sedan.
Mormor har prenumererat på Svensk damtidning så länge jag kan minnas, förmodligen sedan långt innan jag föddes. Senaste numret kom alltid med posten på tisdagar så på onsdag hälsade jag alltid på efter skolan och fick läsa det senaste kungliga skvallret. Det var lite av veckans höjdpunkt.
När året var slut fick jag en påse med alla årets nummer som jag fick klippa och riva i. Redan på nyårsdagen ringde jag och frågade om jag fick komma och hämta påsen. Jag vet inte varför just detta var förenat med sådan lycka, men det var det av någon anledning.
Jag och mormor gjorde också en undersökning och kom fram till att 40% av alla nummer pryddes av kronprinsessan på framsidan. Så verkar det fortfarande vara, kunde jag konstatera efter att ha slängt ett öga på de tidningar som låg i tidningskorgen på salongen.
Jag blev så nostalgisk av att blada i en Svensk damtidning igen, att jag var tvungen att ta med mig tidningen hem för att hinna blada klart i den. För det var ju de sista sidorna av vimmelbilder som var de mest intressanta!
Drömmen om toppen
Men samtidigt är jag ganska äventyrlig och alltid nyfiken på en utmaning. För mig var första marathonloppet en sån utmaning. Att köpa en egen kajak var en annan. Varje gång jag reser ensam utomlands njuter jag samtidigt som det är lite av ett äventyr, och ibland mycket äventyr. Jag vill åka Transibiriska järnvägen och är inte främmande för att testa bungyjump, jag måste bara ta mig till Nya Zeeland först. Vasaloppet finns på listan över önskade utmaningar, liksom att springa runt Gotland.
I helgen träffade jag en person som kör motorcykel, går en kurs i simhopp, tävlar i extremskidåkning, kitesurfar, har gått genom isen ett par gånger på långfärdsskridskor och jobbar i tunnelbanans tunnlar när tågen fortfarande går i trafik - i 60 km/h. Man kan säga att mina utmaningar ibland är på en annan nivå än andras, samtidigt som jag kan inspireras av den här typen av galna aktiviteter!
Men även jag suktar efter större äventyr och utmaningar. Jag drömmer om att bestiga Kilimanjaro och nå Afrikas högsta topp. Jag vet att en sån prestation är långt ifrån orimlig, så för mig handlar det om att få tillfället och möjligheten.
Min dröm om bergsbestigning blev än mer påtaglig idag, när jag fick en hälsning från Himalaya. Två av mina nära vänner är i Nepal och bestiger Mount Everest, världens högsta berg. Det är häftigt! Min vän polisen och IT-konsulten har idag nått basecamp och befinner sig på 5200 meters höjd. (Intressant att det fanns internet där!) Deras ambition är inte att nå toppen, långt därifrån, de är inga bergsklättrare. Men jag får ett sug i magen när jag tänker på vilket fantastiskt äventyr H och T är på och jag hoppas att jag också kommer få min klättringsdröm uppfylld i framtiden.
Vänner, ni vet vad jag önskar mig i 30-årspresent!
